Styrka

Idag var jag stark. Och kompledig på eftermiddagen. En bra kombination visade det sig.

Cyklade till jobbet imorse eftersom jag trodde mig ha anat en känsla i halsen kvällen innan. Nu fick jag istället stirra döden i vitögat. Ointelligent men roligt med cykel på frusen snöslask. Fram kom jag – och hem åkte jag redan efter lunch. Kändes lite märkvärdig eftersom det var första gången någonsin jag lyckats med något sånt. En omplanterat ledig eftermiddag med sonen hägrade. Bättre morot än så finns inte och då lämnade jag cykeln. Sprang så benen höll på att trilla av. Fortfarande isigt men där det var barmark kände jag mig grymt stark. Ska bli intressant i vår. Tror att all vinterlöpning och slitsam vinterlöpning gett mer än vad jag insett. Styrka.

Det sistnämnda har jag även tillskaffat mig genom marklyft med symaskinen men det, det är en helt annan historia.