Kids

Jag omger mig just nu av människor som alla är under 1 meter. Dom skrattar mycket, skriker högt och har snoriga näsor. Inskolning på förskolan och jag går med handsprit i fickan. Är på bättringsvägen och känner inte för att bjuda hem någon ny basilusk.

Igår kunde jag inte hålla mig trots min matta kropp. När middagslaxen skulle inhandlas trängde jag på mig tightsen och riktade Emmaljungan mot den affär som ligger längre bort. Benen spratt av glädje över att få röra på sig igen och luftens krispiga torrhet fyllde mig.

Kände hur jag  – och viruset fick ny energi. Fan.

Men C’est la vie. Det finns många som är kroniskt sjuka. Bortskämt att gnälla över detta. (Sa räven surt). I kväll ska jag  i alla fall köra lite bålstabilitet och fortsätta fundera över  joggingvagn. Det är en djungel. Det ska ni veta.

Träd och babian på samma gång.

Dagens träning:

Core